Glöm den tysta sagostunden! Anna delar med sig av hur kaos, avbrott och rymdpirater i sängen faktiskt gör dina barn till mer kreativa tänkare.
Har du någonsin sett de där bilderna på sociala medier där en förälder sitter i en perfekt struken linneskjorta och läser sagor för barn som sitter blickstilla? Jag tittar på mina egna barn – en vild åttaåring och en treåring som just nu försöker använda min mascara som krigsmålning – och inser att vi lever i en helt annan verklighet. Hos oss är sagostunden sällan tyst, den är snarare ett organiserat kaos av avbrott och vilda protester.
Jag brukade stressa upp mig över att vi aldrig hann läsa klart kapitlet i Pettson & Findus. Men vet ni vad? Jag har insett att det är i de där kaotiska avbrotten som den riktiga magin händer. Det är när treåringen plötsligt bestämmer att räven i boken egentligen är en rymdpirat som hon lär sig att tänka självständigt.
Varför ska vi bara vara passiva lyssnare när vi kan vara medskapare? Forskning kring så kallad "dialogisk högläsning" visar faktiskt att barn utvecklar sitt ordförråd och sin empati mycket snabbare när de får avbryta, ställa frågor och fantisera vidare på handlingen. Det handlar om delaktighet, precis som det står i Barnkonventionen – att barn har rätt att uttrycka sin mening och bli hörda.
Min åttaåring har börjat tröttna på färdiga berättelser, så nu kör vi "Regissörens klipp". Vi börjar på en känd saga, men mitt i allt får han ta över rodret. "Och sen kom en robotdinosaurie och räddade Askungen!" Okej, inte direkt som bröderna Grimm tänkte sig, men hans ögon lyser av stolthet när han får styra showen. 🦖✨
Här är mina absolut bästa (och mest realistiska) tips för att förvandla kaos till kreativitet utan att du tappar förståndet helt:
- Strumptyps-intervjun: Ta en udda strumpa (vi har ju alla ett berg av dem!), trä den på handen och låt strumpan intervjua barnet om vad som ska hända härnäst. Det är märkligt hur mycket lättare det är att prata med en strumpa än med mamma.
- Berättarstenar: Plocka några stenar ute och rita enkla symboler på dem – en sol, en bil, ett monster. Låt barnet dra en sten ur en hink och väva in föremålet i sagan.
- Rita och berätta: Låt ett barn rita en figur medan det andra ritar miljön. Det blir ofta helt tokigt, men det tränar deras förmåga att samarbeta och bygga en värld tillsammans.
- Skapa egna ljudböcker: Använd mobilen för att spela in när ni hittar på en historia. Min son älskar att lyssna på sina egna "radioteatrar" efteråt, och det ger mig fem minuters välförtjänt kaffepaus. ☕
Om du känner att fantasin tryter efter en lång dag på jobbet (jag fattar, hjärnan är ofta som mosmos vid 18-tiden), så finns det fantastisk hjälp att få. På ReadFluffy kan ni tillsammans skapa unika sagor som kickstartar barnens eget berättande utan att du behöver uppfinna hjulet varje kväll.
Det viktigaste är inte att sagan har ett perfekt slut, eller ens en röd tråd. Det viktigaste är att vi ger våra barn verktygen att bli huvudpersoner i sina egna liv. Så låt det vara stökigt, låt det vara högljutt och låt handlingen spåra ur totalt. Det är i det "smutsiga" skapandet som de största äventyren föds.
Vilken är den mest orimliga vändningen en saga har tagit hemma hos er? Dela gärna med dig, jag behöver höra att jag inte är ensam om rymdpirater i de småländska skogarna! ❤️
