Titta på Adam! Adam är två år och ser ut som en liten solstråle med sitt blonda, rufsiga hår och sina stora, klarblå ögon. Hans ögon glittrar alltid, särskilt när han ser något som låter 'VROOM!' eller 'SVISH!'. Adam älskar flygplan mer än nästan allt annat i hela världen. Men oj då, vad har hänt nu? Hans absoluta favorit, det lilla röda flygplanet, är borta. Puts väck!
Adam letar överallt. Han tittar bakom gardinen – nej, inte där. Han tittar under sin gula lyftkran – nej, inte där heller. Var kan det lilla planet vara? Adam rynkar på sin lilla näsa och tänker så att de mjuka lockarna i nacken darrar. 'Planet borta!' säger han. Han behöver hjälp. Han behöver sitt team. Han kallar på Mamma och Pappa för nu drar det stora mysteriet igång!
'Vi måste bygga en flygplats,' bestämmer Adam. För om man har en fin flygplats, då vill väl flygplanen landa där, eller hur? Hela familjen hjälps åt. Pappa bär de tunga soffkuddarna. 'Bum! Bum! Bum!' låter det när de landar på mattan. Mamma hämtar de mjuka, fluffiga täckena. 'Flipp-flopp!' låter det när de sprids ut. Adam själv skjuter fram kuddarna med sina små ben. 'Heja, heja!' ropar han och hans skor med lampor blinkar för varje steg.
Det blir en jättestor flygplats mitt i vardagsrummet. Men vänta nu... vad hittar de egentligen i kuddberget? Under en blå kudde ligger en borttappad strumpa. 'Titta!' säger Adam och skrattar. Under en röd dyna ligger en gammal kexsmula. 'Knaprigt!' Men inget flygplan har dykt upp än. Var kan den lilla röda stjärten ha gömt sig? Kan du gissa? Är den under bordet? Nej. Är den i hallen? Nej.
Nu bygger de det allra högsta tornet av sammetskuddar. Adam klättrar försiktigt, hans små händer griper tag i det mjuka tyget. 'Puf!' säger det när han sätter sig ner. Och precis då, i den allra mjukaste 'molnkudden', ser han något bekant. En liten, liten röd vinge sticker fram. Adam sträcker ut sin hand och... 'DÄR!' ropar han med ett jättestort leende. Det lilla röda planet var inte borta, det hade bara tagit en tupplur i det mjukaste molnet det kunde hitta.
Adam tar det lilla planet i handen. 'Svish!' låter han när han flyger det genom luften och gör en perfekt landning på den nya kudd-flygplatsen. Hela familjen klappar händerna och hejar. Mysteriet är löst! Planet ville bara ha ett hem där alla var tillsammans. Nu smyger Adam ner i det mjuka kuddberget med sitt flygplan i famnen. Han är trött efter allt detektivarbete. Och så blev allt precis så bra som det skulle vara. Snipp, snapp, snut, så var sagan slut.