Barnaby var en liten trädgårdsvätte som älskade att dansa i det höga gräset. Solen sken och hans vingar, som såg ut som gröna blad, glittrade vackert. Barnaby kände sig glad och hoppade mellan blommorna. Men plötsligt ändrades allt. Himlen blev grå och tråkig. Vinden började rycka i hans mjuka, mossgröna hår. Det var dags för storm i den stora trädgården.
Hör ni hur det låter? Svish, brak, vissel! Vinden blåste hårdare och hårdare. Barnaby höll hårt i sin lilla väska av ekollon. Då såg han någon som var i fara. Det var lilla Myran Mira. Mira var en flitig liten arbetare, men nu rullade hon runt som en boll på marken. Svish, brak, vissel! Vinden försökte bära iväg henne från hennes trygga stack.
Stackars Mira var så rädd. Hennes små ben sprattlade i luften. Barnaby visste att han måste hjälpa till. Men vinden var så stark! Tror du att Barnaby kan hålla sig kvar på marken? Svish, brak, vissel! Han spände sina vingar med de gyllene fräknarna på näsan rynkad av koncentration. Han sprang så fort han kunde mot den lilla, rädda myran.
Just när Mira höll på att blåsa bort, kastade sig Barnaby fram. Han bredde ut sina stora bladvingar som ett stadigt, grönt paraply över henne. Svish, brak, vissel! Vinden slet och drog i vingarna, men Barnaby gav inte upp. Han kramade om en stor sten och höll Mira tätt intill sig. Han var en liten vätte, men han var väldigt modig.
De låg helt stilla under vingarnas skydd. Barnaby viskade snälla ord till Mira tills vinden äntligen tröttnade. Det blev tyst i trädgården igen. Solen tittade fram bakom de grå molnen och allt kändes lugnt. Mira tittade upp och kände sig så tacksam. Hon var trygg nu. Barnaby hjälpte henne upp och borstade bort lite jord från hennes små ben. Vilken lättnad!
Barnaby och Mira gick tillsammans tillbaka till ängen. De hittade en stor, röd jordgubbe som de delade på i det varma solskenet. Barnaby kände sig stolt och lycklig i hela kroppen. Han hade lärt sig att när man är snäll mot andra blir man starkare än den vildaste storm. Nu kunde de leka tillsammans i gräset hela den långa, glada eftermiddagen.