Uppe i den Glittrande Skogen, precis där mossan är som mjukast, bodde en stor och väldigt luddig vän som hette Björnen. Nu ska jag berätta något tokigt: Björnen var så trött att hans ben kändes som kokt spagetti. Hans ögonlock var så tunga att de ville ramla ner hela tiden. Men tror du att Björnen ville sova? Nej då! ”Jag tänker inte missa något!” muttrade han och stapplade omkring. ”Världen försvinner ju om jag blundar!”
Prassels-prassel! Fram ur buskarna hoppade Raccoon. Han var en liten, smidig tvättbjörn med en fin grön huva och en trollstav av ek som lyste med ett mjukt, varmt sken. Raccoon såg på sin stora vän och fnissade till. ”Men lilla Björnen,” sa han med sin snälla röst. ”Du går ju omkring som en sömnig nudel! Vet du inte att din kropp är som en magisk maskin som behöver laddas?”
Björnen stannade och gäspade så stort att man nästan kunde se vad han ätit till lunch. ”Laddas? Som en ficklampa?” frågade han och viftade med sina stora tassar. Raccoon höjde sin glödande stav. ”Precis! Titta här.” Swissssh! Från staven kom tusentals små glittrande luftbubblor. Raccoon förklarade att inuti Björnens mage finns ett osynligt batteri. När vi leker och springer töms det, och bara när vi sover kan den gyllene magin fylla på det igen. ”Utan sömn blir dina muskler sura och gnälliga,” förklarade Raccoon. ”Och din hjärna blir alldeles kladdig, som om någon hällt sirap i den!”
Kan du känna efter? Är dina egna batterier kanske lite låga nu? Raccoon knackade försiktigt med staven på en stubbe. ”Puff!” En bild visade sig i luften av små, flitiga figurer som städade och putsade inuti en sovande björnhjärna. ”Det här är natt-städarna,” viskade Raccoon. ”De sorterar alla dina minnen från idag så att du får plats med nya äventyr imorgon. Om du inte sover, får de aldrig börja jobba!”
Björnen tittade med stora ögon. Men så blev han lite sorgsen. ”Men det är så tråkigt att bara ligga stilla,” snyftade han. Raccoon log så att hans vita morrhår darrade. ”Tråkigt? Sömnen är ju en biljett till Hemliga Bion! När du blundar börjar drömmarna. Det är som att vara en superhjälte, eller en flygande fisk, eller en björn som kan baka tårtor av moln! Drömmar är hjärnans sätt att leka med osynliga leksaker.”
Björnen började tycka att det där med molntårtor lät ganska spännande. Han lade sig ner i sin mjuka grotta fylld med torra löv. Raccoon drog upp sin huva och viskade: ”Sov nu, min vän. När du vaknar är du stark som en ek och snabb som vinden.” Björnen gav ifrån sig en jättelik gäsp – Gääääsp! – och rullade ihop sig som en stor, brun bulle.
Snark-snark... lät det snart från grottan. Raccoon stod vakt utanför med sin lysande stav och såg hur de första drömmarna började dansa i Björnens huvud. Och just så, med natt-städarna i full gång och batterierna på laddning, blev allting alldeles lagom och bra. God natt, lilla björn, och god natt till dig också.