Det var en gång en liten, liten räv som hette Cinder. Titta på honom! Han är alldeles orange, precis som en varm liten eldflamma. Men Cinder är inte vilken räv som helst. Han är en liten skogsninja! Han har en mjuk, blå mask för ögonen och ett litet svärd av trä vid sin sida. Swish, swish! säger svärdet i luften. Cinder är modig, han är snabb och han har ett väldigt viktigt jobb ikväll.
Solen är på väg att gå och lägga sig. Himlen blir lila och rosa. Men oj då! När det blir mörkt kan det vara svårt för skogens djur att hitta hem. Cinder vill hjälpa dem. Han har sin väska full med magiska stjärnor gjorda av halm. De glittrar så fint! Vet du vad som händer när man hänger upp dem med kärlek? De börjar lysa! Men Cinder måste skynda sig innan natten kommer.
Tipp-tapp, tipp-tapp! Cinders tassar studsar mjukt över mossan. Han klättrar upp i den gamla, stora eken. Grenarna är höga och de knarrar lite grann. 'Krrr-i-i-kk!' säger trädet. Cinder balanserar på en smal gren. Han viftar med sin stora, fluffiga svans för att inte ramla. Kan du hjälpa Cinder att hålla balansen? Vi lutar oss lite åt vänster... och lite åt höger... Såja!
Plötsligt blåser vinden. 'Wiii-ooo! Wiii-ooo!' Vinden vill leka och busa. Den puffar på Cinder så att han nästan tappar en stjärna. Men Cinder är en duktig ninja. Han tar sitt träsvärd och använder det för att nå de allra yttersta små kvistarna. Piff! Där hänger en stjärna. Puff! Där hänger en till. Ser du hur de börjar skina? De lyser som små, små lampor i träden.
Nere på marken hörs ett litet pip. 'Pip, pip!' Det är en liten sork som har gått vilse. Stackars sorken är lite rädd för de mörka skuggorna. Men titta! Cinder hänger upp en extra stor stjärna precis ovanför sorkens gungiga grässtrå. Nu blir sorken glad! Nu ser han vägen hem till sin mamma och pappa. 'Tack, Cinder!' piper han och vinkar med sin lilla tass.
Nu lyser hela skogen! Det ser ut som om diamanter hänger i alla träd. Glimm-glimm, glimmar det överallt. Alla djuren — de små krypen, de sömniga grävlingarna och de snabba hararna — kan nu se stigen hem till sina varma sängar. Vinden har slutat busa nu, den bara suckar lite trött: 'Ssschhh... dags att sova...'
Cinder är också trött. Hans små tassar har hoppat och skuttat hela kvällen. Han klättrar ner från det stora trädet och går till sin mysiga lilla lya. Den är full med mjuk mossa. Han tar av sig sin ninjamask och lägger undan sitt träsvärd. Han rullar ihop sig som en liten orange boll och lägger den fluffiga svansen över nosen. Skogen är trygg, stjärnorna lyser, och alla sover gott. Och så gick det till när den lilla ninjaräven Cinder hjälpte alla att hitta hem.