Det var en gång en glittrande dag i den Viskande Pilträdets by. Där bodde Shiki! Hon var inte vilken flicka som helst, utan en ninja-katt-flicka med hår så silvrigt att det lyste som månen. På hennes panna satt ett blankt pannband med en yin och yang-symbol, och hon hade en mjuk svans som gjorde 'svish-svish' i gräset. Kan du vicka på din svans precis som Shiki? Idag var en stor dag – det var dags för de stora ängsspelen!
Shiki var jättesnabb, men hennes vänner var lite stressade. Björnen Bum-Bum ville bara visa hur stark han var, och ekorren Zip ville bara springa fortast av alla. 'Jag är snabbast!' ropade Zip. 'Nej, jag är starkast!' brummade Bum-Bum. De glömde helt bort att titta på varandra. Shiki log bara och rättade till sina magiska rullar som hon bar i en väska vid höften. Hon visste något som de andra inte visste än.
Klara, färdiga, gå! 'Svisch! Swosh! Tass-tass-tass!' Alla rusade iväg. Men plötsligt – åh nej! En jättestor, tung stubbe låg mitt i vägen, och precis efter den fanns en stor, kladdig lerpöl. 'Plums!' sa det när Zip halkade. 'Gorm!' sa Bum-Bum när han försökte knuffa stubben själv, men den rörde sig inte en millimeter. De började gräla. 'Det är ditt fel!' 'Nej, ditt!' Det var inte alls roligt längre.
Shiki tog ett graciöst skutt, mjukt som en liten dunfjäder, och landade mitt framför sina vänner. 'Hörni,' sa hon med en röst som lät som små silverklockor. 'Ninja-kraft handlar inte om att vara snabbast själv.' Hon tog fram sina magiska rullar och rullade ut dem. 'Puff!' De lyste med ett varmt, gyllene sken. Det var inte eld eller is, utan ljuset från hjälpsamhet och vänskap. 'Titta', sa Shiki, 'när vi hjälps åt blir vi oslagbara!'
Bum-Bum och Zip tittade på varandra och slutade gräla. De förstod! De tog varandra i händerna och bildade en vänskapsbro. Bum-Bum använde sina starka armar för att lyfta, Shiki använde sin balans för att styra, och Zip använde sin snabbhet för att knyta ihop allt med rep. 'Heja, heja!' ropade ugglorna i träden. Tillsammans rullade de bort stubben – rulla, rulla, rulla – och hjälptes åt över leran så att ingen blev smutsig.
När de kom i mål gjorde de ett gemensamt jätteskutt! 'HURRA!' Shiki landade på tå, lätt som ett löv, och hennes yin-yang-symbol glittrade ikapp med hennes leende. Hon hade visat att den största styrkan sitter i att vara en snäll kompis. Och vet du vad? Det var den roligaste tävlingen de någonsin haft. Snipp, snapp, snut, så var den sagan slut!